Jun 28, 2014

Strandridaregård från 1700-talet med raukar till salu. Kulturhus i Kyllaj, Gotland...

Utgångspriset för gården i Kyllaj är på fem miljoner kronor. Då får man ett hus med anor, minst sagt. Gården är omnämnd av Carl von Linné 1741 och var hemvist åt den mytomspunne strandridaren Johan Ahlbom.

Totalt är fastigheten på 20 000 kvadrat. Boningshuset är på 200 kvadratmeter med sex rum och ett gammaldags kök. Till det finns en oinredd vind och en källare. Då museigården är ett byggnadsminne får man varken ändra eller förstöra stommen, planlösningen eller ytskikten, säger Tor Sundberg på länsstyrelsen. Men han tror ändå att det går att till exempel driva caférörelse utan att den historiska miljön skadas om man gör det på husets villkor.

Man får bo i huset och länsstyrelsen kan möjligen tillåta en varsam indragning av el, vatten och avlopp. Vill man installera några mer moderniteteter, till exempel ett kök, så kan det vara möjligt på den oinredda vinden, men då får man klara sig utan extra ljusinsläpp.

Byggnadsantikvarien Johan Gardelin på Gotlands museum har tagit fram en vårdplan för gården, en gammal kalkpatronsgård som karolinen och senare strandridaren Johan Alhbom lät bygga. Utmärkande för gården är till exempel korsvirkesgavlarna, som annars syns mest på hus i Visby. Den sexdelade planen med en stor sal rakt in i byggnaden.

Både Tor Sundberg på länsstyrelsen och Johan Gardelin på Gotlands museum hoppas att det även i framtiden kan bli någon form av publik verkamhet på gården. Och mäklaren Leif Bertwig, som fått uppdraget att sälja Strandridaregården, säger att flera köpare haft sådana tankar.

Trots oro för att delar av det gotländska kulturarvet säljs, tror Leif Bertwig att privata ägare ibland kan vara bra för den här typen av objekt.

– Det finns mycket starka krafter för att bevara Gotlands kulturarv även under nya förutsättningar.

Enligt vissa skall det dessutom spöka på gården, Mer om detta kan du läsa här.
Det sägs också att man absolut inte får ta något från Strandridaregården. Skulle man göra det kommer man att drabbas av olycka. Det finns berättelser om hur den som gjort det, skadats allvarligt eller till och med dött.

Jag får verkligen hoppas att intentionerna för strandridaregården i Kyllaj går i uppfyllelse för berörda parter och att någon med kunnande och ansvar för att bevara huset och den unika miljön blir nya ägare, inte någon obildad klippare med mer pengar än vett som är så vanligt förekommande nu för tiden.

Delar av texten kommer från:
Hela Gotland
Sveriges Radio







Jun 17, 2014

Ernst Kirchsteiger tillbaka till programrötterna, Täby-Esters hus på Närkesslätten...

Nu är Ernst tillbaka där det en gång började med sommartorpet för ca 15 år sedan, på Närkesslätten i det hus där Ester Maria Erikssons en gång bott. 

Ester Maria eller Täby-Ester som hon också kallades är en känd person för många närkingar, och hon är en av profilerna i boken Muntergök och allvarsflöjt av Nalle Elfqvist och Allan Thybell.
Ester Maria bodde hela sitt liv på gården tillsammans med höns och katter fram till februari 2000 då hon flyttade till Adolfsbergshemmet i Örebro, där hon avled 2001. Sedan dess har huset stått tomt och övergivet.

Det är inget litet torp den här gången, utan ett stort hus på cirka 300 kvadratmeters boningsyta med flagnande orginaltapeter och snickerifärger från byggåret 1927.
Det som jag uppskattar med detta Ernst-projekt är att han jobbat med varsam hand och respekt, samt sneglat mer åt byggnadsvårdshållet istället för att som de flesta gör nu för tiden river ut det gamla och ersätter det med trendigt och "stilrent", utan respekt för husets själ. Den här gången ser jag verkligen fram emot att följa programserien, och efter Ernsts förhandsförklaring tror jag det kan bli en intressant att följa arbetet med huset. Jag tror inte att jag blir besviken, som med många andra inredningsprogram.

Bilden på Ester Maria Eriksson är tagen av Bernt Larsson

Kolla en förhandsvisning om huset och Ernst Kirchsteigers renovering här.

Jun 15, 2014

Remsgården (Gammelremsgåren), underbar timmermanskonst och interiörmålning från 1700-talet...

Remsgården i byn Remmet, Svegs socken, Härjedalens kommun.

Så är vi tillbaka efter en härlig rundtur i Norrland och besök hos släkt och diverse olika sevärdheter. Då vi båda gillar byggnadshistoria och gamla trähus så stod givetvis ett besök på Remsgården högt upp på vår lista och något som vi verkligen såg fram emot. Vi blev inte besvikna trots att det inte var öppet så att man kunde gå in i husen, förmodligen beroende på att vi var tidiga på säsongen. Har ni vägarna förbi byn Remmet i Svegs socken, så är Remsgården absolut värt ett besök.

Följande text om Remsgården är lånad från Kringla punkt nu
Remsgården (Gammelremsgåren) ligger i byn Remmet. Den första fasta bosättningen i byn uppstod troligen omkring år 1600, sannolikt på Remsgårdens nuvarande plats. Tidigare var området fäboland till Överbergs by. Genom arvsskiften och köp avsöndrades under 1800-talet flera gårdar. Byn har idag i stort kvar sitt utseende den fick efter laga skifte, som genomfördes 1889-1904.

Remsgården är en i huvudsak fyrbyggd gård, som till stora delar byggdes upp under 1700-talet. Den var en mycket välmående gård, som vid den tiden hade två legendariska ägare, Olof Olofsson ("Stor-remsen" eller "Gammel-remsen") från 1704 och dennes son Olof ("Lill-remsen") från 1740. Gården var helt fyrbyggd fram till 1860-talet, då den splittrades. En del byggnader flyttades till andra intilliggande gårdar. Under 1900-talet har flera byggnader spårats upp och flyttats tillbaka till Remsgården.

Den äldre huvudbyggnaden, "Gammelstugan" är från 1700-talet. Det är en mycket påkostad timrad parstuga med framkammare och praktfull barfred från 1830. Invändigt är väggarna och taken, särskilt i helgdagsstugan, rikt utsmyckade med målningar. De är daterade till 1774 och har enligt uppgift troligen målats av svegkonstnären Erik Wallin.

Kring ett gårdstun grupperar sig förutom Gammelstugan ett portloft från 1700-talet. Kring tunet finns också en parloftbod från 1795 och det nya boningshuset, vars ålder är osäker. En avstyckning för huset gjordes 1914, men det är inte känt om det redan stod ett hus på platsen. Till gården hör också en bagarstuga från 1748 och ett dubbelhärbre med ett litet härbre intill. Vidare finns en kornlada från 1770, en torkbastu, en loftbod och ett torrdass.

Remsgården blev tidigt uppmärksammad för sin ålderdomliga karaktär. På Skansen representeras Härjedalen av Älvrosgården, men enligt uppgift hade Arthur Hazelius hellre flyttat dit Remsgården istället. Under 1920-talet genomfördes uppmätning och restaurering av Gammelstugan på initiativ av Eric Festin. Under 1980- och 90-talen har restaureringar åter genomförts av gården. Inom kort skall målningarna genomgå konservering. Remsgården har länge varit museum och ägs idag av Svegs Hembygdsförening, som övertog gården av STORA 1996.

OBS. De två interiörbilderna är tagna genom två olika fönster.